Skryter stolt
Ibland så känns det som att man inte borde ha hund så kass som man är på att träna hund, ibland verkar hunden ha fått totaltilt & beter sig som en efterbliven åsna, men, ibland så får man faktiskt skryta om sina bedrifter. Idag känns som en sån dag.
Vill man inte läsa skryt, sluta läs nu, för jag tänker radda upp alla bra saker som hände på promenaden idag :)
Var på promenad i hamnen bortåt Framnäs med Kiro för den där fokus/kontakt-träningen för där brukar det vara mycket folk, hundar & allt möjligt. Mycket var kanske att ta i, men det var ett gäng som gick eller åkte skridskor på isen & ca 5-7 hundar m ägare på promenad i närheten av oss, sällskap av isande obehagliga vindar hade vi också.
Jag bestämde mig för att han skulle vara kopplad så lite som möjligt, så släpper ut honom ur bilen, klär på honom täcke & benviktmaschetter & så går vi, redan på parkeringen ser vi en hund nere vid det som är hundbad på sommaren, kontakt & klick! :) Sen går vi en bit bakom den hunden ett tag, går finemang, håller oss ca 50m bakom.
Sen helt plötsligt från ingenstans (ok, om Kiro hade haft fokus på annat än mig & jag på annat än framåt & den andra hunden så hade vi sett) hund på isen, max 10m bort, jag reagerar lika snabbt som Kiro, säger åt honom att stanna, han gör inte ens nån ansats att springa dit, jag kopplar honom & börjar gå, hund följer snällt med, men tar inte någon tydlig kontakt, däremot är han med mig & inte låst på hunden. Han får gå kopplad 5m sen släpper jag honom & kommenderar framåt.
Sen blir det lite dimmigt, vi möter ett par joggare, går ifatt & om några som är ute & går & lite sånt, inga problem.
Sen på väg tillbaka till bilen så händer det som jag är mest stolt över! Jag ser en hund ungefär 100m bort. Innan Kiro sett den så ber jag honom om kontakt, gå lite fot & vara följsam. Sen stannar jag & blir tyst, väntar en stund tills han tappar fokus, ser hunden & sen tar han kontakt med mig, klick & godis. Så börjar vi gå igen, kommenderar ordentligt eftersom det var längesen vi mötte hundar lösa, vi går på cykelbanan & den andra hunden på bryggan, inte alls så många meter bort.
Kiro gjorde en liten antydan till att tänka på nåt annat än att vara vid min sida, då fick han ett "nej", roliga hunden avviker då från fot-position & går längre från mig (& den andra hunden) han ville verkligen visa att neeej matte, jag skaa inte gå dit :)
Passerade & kunde ge honom varsågod så han fick kuta lite innan det var dags att åka hem, idag är jag så otroligt nöjd med min snygga hund! Imorgon kan det vända helt, man vet inte. Men nu blev jag väldigt peppad på att träna hundmöten lös igen, träna överhuvudtaget :) Ska bara bli frisk först!
Han är kanske ingen tävlingshund, men han är en superbra Vardagshund :D
Fokus på fokus
Just nu ligger vårt träningsfokus på just fokus & kontakt. Har klickern med mig oftare på promenaderna & jag tar väldigt sällan kontakten (ber om uppmärksamhet) när det närmar sig en hund eller annat.
Detta för att verkligen nöta in att ser man något intressant om det så är en hund, person, vilt, ätbart eller en vägkon så ska man ta kontakt med mig. Han är duktig på det här min kille! Knappt så att han går & kissar när jag har klickern framme, så får smyga med den eller visa att jag lagt undan den :)
Han är tränad när han var liten på att "skrammel-ljudet" från klickern betyder att man ska börja träna & det sitter tydligen i.
Förutom det så är det en vecka kvar till återbesöket på ReDog & jag tycker inte att han ser bättre ut tyvärr.. Däremot är han mycket piggare, knasigare & härjigare av AktivHund, väldigt bra tillskott!
Igår var vi på ReDog & hängde med Emma som fick trista nyheter, det påverkar för jag tycker väldigt bra om E & hennes lilla H.. Hoppas verkligen att hon blir frisk & kry snart så de kan få komma ut & visa hur duktiga de är!
Fick en komplimang igår att Kiro var knasig & lydig (eller om det var jag som hörde fel ;) ) Blev väldigt glad!
För ibland känns det som att man lägger ner massa jobb & så händer det inget. Men om jag verkligen funderar på det så är jag nog ganska stolt över hur Kiro är i vardagen. Han tar det oftast lugnt när han ska, kan vara lös för det mesta, är snäll mot folk, lätt att hantera, orädd för det mesta (finns ett par undantag).. & han är rolig att träna med, lär mig väldigt mycket & ger mig massor. Älskade hund-rackare! :)
Detta för att verkligen nöta in att ser man något intressant om det så är en hund, person, vilt, ätbart eller en vägkon så ska man ta kontakt med mig. Han är duktig på det här min kille! Knappt så att han går & kissar när jag har klickern framme, så får smyga med den eller visa att jag lagt undan den :)
Han är tränad när han var liten på att "skrammel-ljudet" från klickern betyder att man ska börja träna & det sitter tydligen i.
Förutom det så är det en vecka kvar till återbesöket på ReDog & jag tycker inte att han ser bättre ut tyvärr.. Däremot är han mycket piggare, knasigare & härjigare av AktivHund, väldigt bra tillskott!
Igår var vi på ReDog & hängde med Emma som fick trista nyheter, det påverkar för jag tycker väldigt bra om E & hennes lilla H.. Hoppas verkligen att hon blir frisk & kry snart så de kan få komma ut & visa hur duktiga de är!
Fick en komplimang igår att Kiro var knasig & lydig (eller om det var jag som hörde fel ;) ) Blev väldigt glad!
För ibland känns det som att man lägger ner massa jobb & så händer det inget. Men om jag verkligen funderar på det så är jag nog ganska stolt över hur Kiro är i vardagen. Han tar det oftast lugnt när han ska, kan vara lös för det mesta, är snäll mot folk, lätt att hantera, orädd för det mesta (finns ett par undantag).. & han är rolig att träna med, lär mig väldigt mycket & ger mig massor. Älskade hund-rackare! :)
Stackars hund?
Inte kan det vara roligt med en krasslig matte!
Har varit sjuk i 3 veckor nu, får ju banne mig räcka!
Som "tur" är ska ju Kiro vila med sin skada, men tusan vad trist det är att inte kunna träna som vi brukar, ut & springa, härja omkring & ha energi att lära in nytt eller slipa på gammalt. Nej energin finns inte. Som tur är min underbara hund, även om han är understimulerad, lätt att ha & göra med.
Han får ju vara lös på promenaderna & lyssnar bra trots att jag knappt har röst eller hostar fram något obegripligt kommando. När jag behöver ligga inne & vila lägger han sig nära & skulle inte drömma om att störa mig. Men när vi är ute så kan han bli irriterad på framförallt hundar som vi möter, i vanliga fall är hundmöten inte något jag funderar över som ett problem, men han blir vaktig när jag är dålig, har alltid varit så, har jobbat på det & det har blivit bättre med åren, men vissa hundar verkar trigga honom fortfarande, folk går bra sålänge de inte beter sig "illa", springer mot oss eller härjar för nära.
Som tur är har jag jobbat till & från under de här veckorna så han har fått vara på dagis åtminstone.. Man får ju lite lätt dåligt samvete när hunden är van att göra så mycket mer, men han brukar vara nöjd bara han får vara med bara :) Igår till exempel var det lite soffmys på schemat & han knökade ner sig mellan (trots att det inte fanns plats) & verkade himla nöjd med att få vara med & nääära.
Så kanske är det inte så synd om hunden. En sak är säker, han vill också ha vår nu.
Ensamt framsteg
Igår lämnade jag Kiro ensam i 27 minuter, det är "rekord" hemma. På jobbet kan han vara lätt 1 timme på mitt kontor utan gnäll, ligger bara & sover. Samma gäller i bilen, sover & är lugn sålänge vi inte är i stallet då skälls det, hallå, vill ju vara med där det är roligt :)
Jag lämnade mobilen på inspelning så jag har koll på hur han beter sig när jag är borta, tidigare så har han börjat leva om (pipa, gnälla, yla & skälla) i princip på en gång när jag låst dörren. Har avdramatiserat det genom att göra det ungefär sjuhundra gånger.. Jag kan änsålänge inte ta på mig ytterkläderna inne, men det överlever man ju att ta på sig jackan i trapphuset.
Jag tränade trickträning i två omgångar innan jag lämnade honom & han var såklart välrastad (låter som att jag har en liten valp). Nåja, sen gick jag bara, säger inte ens något. Han låg kvar i sängen när jag stängde dörren.
Kom hem & lyssnade på inspelningen, det förekommer lite gnäll/pip på sina ställen, men han verkar ha en förmåga att lugna ner sig själv, för två gånger håller det på att gå "överstyr" med gnällandet, precis när oron håller på att gå för långt, då blir han knäpptyst & är tyst flera minuter. Kanon! Duktiga hund! :)
Så nu ska vi fortsätta kämpa & snart kan han vara ensam utan problem längre stunder igen, underbart! Det har ju fungerat hyffsat, med en del anpassning, men snart slipper jag nog det med. Men det är mycket nöta, öva & träna kvar, vi kämpar! :)
En annan rolig sak är att kloklippningen funkar minst sagt kalasbra, han har aldrig varit svår, men inte riktigt haft tålamod & har behövt ha honom på rygg i mitt knä, nu visar jag klotången & säger åt honom att "gå på plats", han går & lägger sig, sen är det bara att klippa. Skönt! :)
